Johan föddes i Västerås 1983 och tillbringade större delen av barndomen i Grums i Värmland då föräldrarna skildes när Johan var liten.
I vuxen ålder så flyttade han till Hyltebruk i Hallands län då hans syster Jenny bodde där sedan tidigare. Johan var aktiv i daglig verksamhet och var mycket omtyckt av sina vänner och arbetskamrater.
Efter ett misslyckat giftermål med en tjej som bara utnyttjade honom för att erhålla medborgarskap i Sverige, så blev Johan deprimerad och mådde extremt dåligt. Tjejen han varit gift med födde också en son efter giftermålet. Efter skilsmässan så kontaktade Johan sociala myndigheter för att få till stånd en faderskapsutredning. Kort efter detta valde Johan att avsluta sitt liv.
Han hann aldrig få veta svaret på utredningen. Efter Johans död så hade utredningen fastnat hos Socialförvaltningen. Men anhöriga lyckades tvinga fram ett slutförande av denna. Det visade sig att Johan INTE var far till barnet. Johans tidigare fru hade alltså bedragit honom även när det gällde detta. Men Johan fick aldrig ta emot det här beskedet, då han redan lämnat oss…
Johan är oerhört saknad och det är inte rättvist att han blev utsatt för detta och att ingen fångade upp hans mående. Vi anhöriga lever med ständig ångest och skuldkänslor över att vi inte förstod… Vi förstod verkligen inte hur dåligt han mådde. Johan dolde alltid sina inre demoner med ett leende på läpparna. Han var alltid glad oavsett hur jobbigt det var. Vilket medförde att ingen förstod. Johan borde finnas kvar och saknaden efter honom är fortfarande enorm. Varför?
