johan,sitter och funderar..i morgon skall vi på begravning av en annan varm och fin människa som också kämpade tappert men som sedan ville vidare..en ung människa som inte orkade mera.jag tänker på dig och ler för ni två skulle tycka om varandra känner jag!och om du kan johan, så ta hand om honom åt oss precis som jag tror att du blir omhänder tagen där du nu är! det finns inte ord för hur hemskt det är att människan ibland har det för tufft för att stanna kvar.. varför skall det behöva v ara så? och att vi inte kan se på ytan det som gör så ont inom oss.det finns ingen förvarning och inga svar som räcker till oftast..men jag tänker, - det är ett under att vi lever andas och finns. och när man tänker på det så inte är det då konstigare att det också finns ett "efter" och en annan dimension?en dimension och en värld dit många av oss längtar trots allt kärt på jorden.trots allt älskat som ju finns!Tänker på dig Johan, jag tror att en dag ses vi igen och tills dess så kan jag se ditt leende och blir ff så glad långt in i hjärtat av det!det kan smälta is!kram från mig